På estniska heter det Toompea loss och det har också kallats för Revals slott. Det ligger på Domberget i Gamla staden i Tallinn mittemot den välkända rysk-ortodoxa Alexander Nevskij-katedralen. Dombergets slott har fyra delar och i byggnaden ligger Estlands parlament. I den östra delen finns den vita salen där parlamentets ordförande, parlamentariker och utskotten sitter. I södra och västra delen av slottet finns parlamentets medlemmar. Norra delen består av kontor. Högst upp i tornet Långe Herman är sinimustvalge hissad, det är Estlands flagga i färgerna blå, svar och vit som symboliserar Estlands självständighet. Namnet sini-must-valge kallas den efter flaggans färger.
Det byggdes på 800-talet och vid borgen fanns en handelsplats. Efter danskarnas erövring på 1200-talet byggdes det ut. Yttermurarna som byggdes då är till stor del bevarade. Under 1700-talet byggdes slottet om till ett barockpalats. Efter första världskriget kollapsade de ryska och österrikiska-ungerska imperierna och många nya länder uppstod i Europa. Bland de frigjorda länderna beslutade Republiken Estland att först bygga en ny parlamentskonstruktion. Denna medeltida klosterbyggnad brändes under revolutionen 1917.
Enligt arkitekturen Eugen Habermann och Herbert Johansons konstruktioner byggdes således Riigikogu (parlamentet) år 1920-1922 direkt i hjärtat av det gamla Toompea slottet (Dombergets slott). Alla Estlands makthavare och regenter har byggt och förbättrat slottet efter sin egna smak och tycke.
Slottet har tre våningar och fyra vingar och en innergård som är trapetsformad. Fasaden är i senbarock stil. Det finns tre ingångar med stora fönster över på innergården som utsmyckas med svarta trekanter av finsk granit.
Parlamentsbyggnaden var den första officiella byggnaden i det självständiga Estland som hade ett konstruerat elsystem, och där arkitekter associerade effektiva belysningslösningar med expressionistisk arkitektur.
Under medeltiden hade slottet fyra torn: Långe Hermann, Landskrone, Pilsticker och Stür den Kerl. De skyddade slottets fyra hörn. I det nordöstra hörnet byggdes det runda Landskrone-tornet. I det sydöstra hörnet uppfördes det åttakantiga tornet Stür den Kerl. I nordväst byggdes det lilla tornet Pilsticker. I sydvästra hörnet reste de det höga tornet Långe Hermann.
Under tidens gång har tornen byggts om för att passa in och Stür den Kerl rivdes helt under andra hälften av 1700-talet. Långe Hermann är det viktigaste av tornen och är en del av Estlands politiska historia. Estlands flagga är där hissad 95 meter över havet. Många olika utländska flaggor har under Estlands ockuperade år hissats i tornet Långe Hermann. Första gången sinimustvalge hissades till toppen av Långe Hermann var den 12 december 1918 och det fortsatte den göras fram till sommaren 1940 då Sovjetunionen ockuperade Estland. Det tog fram till 24 februari 1989 innan flaggan kunde hissas igen. Nu hissas den varje dag vid soluppgången medan Estlands nationalsång, Mu isamaa, mu õnn ja rõõm, spelas. På kvällen upprepas ceremonin med nationalsången medan flaggan halas vid solnedgången eller senast kl 22. Flaggorna är tillverkade av ett speciellt tyg som står emot alla sorters väder. Flaggbyte sker sex gånger om året och de gamla flaggorna ges ett nummer och sparas.
Dombergets slott erbjuder gratis rundturer varje arbetsdag. Förbokning krävs tills dessa turer både för enstaka privatpersoner och grupper. Under rundvisningen kan du få följa parlamentets sammanträden uppifrån balkongen.